Lite bilder på "W". 

Från premieringen vi var på i början av månaden. Där han blev klass 1 med 38p. Stolt uppfödare till tre klass 1-föl numera. 

Hans mamma "J" som jag haft i halva mitt liv nu. Och halva hennes. 

Och så lite bilder jag tog i hagen på honom igår:

// Ida

On my way to work this morning.. Minus 16 kilo!! Mycket kvar men en bra bit påväg :)

// Ida

Alltså.. Det tar dubbelt så lång tid att jobba på ett dagis som var som helst annars. De eviga frågorna från små barn plus att de är hur många som helst överallt och på allt gärna vill hjälpa till.. Det tar tid. Speciella när man ska in med stegar och mätare och alltihop. Men lite charmiga är de ju..

// Ida

Så börjar även den här hemska dagen lida mot sitt slut. Lite klump i halsen. Känns lite som slutet. Som om det räcker nu. Dags för mig att börja rycka upp mig och ta tag i saker och ting igen. Använda den där hemska meningen "komma över och gå vidare". Jag vill inte gå vidare. Jag vill verkligen inte det. Jag vill ha min vän tillbaka. Och jag läste ett litet quote häromdagen som fick mig att verkligen inse att det är det kan måste göra. "Do not ever let go of the person you are tryin to get back in your life, but you can't be the only one fighting for that to happen". Jag vill inte gå vidare, jag vill inte släppa taget om honom. Men som sagt, jag kan inte vara den enda som kämpar. Önskar bara att han visste mer om allting och verkligen försökte se det ur min synvinkel innan han helt avfärdar allt. 

Anyways hoppas jag att han haft en underbar födelsedag. Önskar som sagt att jag kunde varit där. 

Varit en relativt normal dag, trots humöret. Ute i stallet och jobbat, stängt hage och så liten gåtur/springtur med syrran. Hon tror att anledningen att jag får håll hela tiden som vägrar släppa är för att jag inte andas ordentligt när jag är ute. Andas jag inte ordentligt syresätts inte musklerna ordentligt och då krampar de. Makes sense. Så jobbar på det. Fick faktiskt en liten skrattattack som gick över till gråt när vi var ute och gick. Syrran försökte lära mig hennes andningsmetoder och slutade med att vi båda lät som brunstiga älgar typ och en cyklist mötte oss och kollade på oss som om vi var helt dumma i huvudet. Då kom det faktiskt en rejäl skrattattack från oss båda. Och bara kände hur tårarna rann. Var verkligen ett sådant sorgligt skratt från min sida. Där man inte riktigt vet vart gråten kommer ifrån. Om det är en glad eller ledsen gråt. 

Springturen idag:

Passade på att knäppa ett litet foto på mig. Så pickslip idag.. och nej, jag blir inte bra på bild. 

Sedan nattning i stallet med morsan. Släppte ut lilla "W" på en upptäcktsfärd i stallet och han var direkt fram och hälsade på sin storebror "O". Mina underbara, älskade pållar <3 "O" var så snäll mot sin lillebror så fick nästan tårar i ögonen. Varje gång jag ser på "W" så tänker jag på F. Chattade med honom hela kvällen när "W" föddes. 

// Ida

Vaknade med klump i halsen. Urk. Tog mig ivf upp och släppte ut hästarna. Bättre att göra något för att få tankarna på annat än F liksom. Sedan in och gjorde lite yoghurt, kaffe och te. Ska nu sätta mig och kolla på en dokumentär innan jag ska ut och jobba i stallet igen. Det enda jag ser fram emot just nu är uppsägningen imorgon. Tror aldrig jag längtat efter en måndag så mkt.. uppsägning och att söndagen är förbi mig. 29e september. En dag jag trodde jag skulle få uppleva helt andra saker än att sitta och tycka synd om mig själv. Usch vad jag är dryg och gnällig just nu. Jag vet.. men aa.. 

// Ida

Min terapi när allt känns helvete. Musik och springa. Älskart.

// Ida

Varit ute och gått/sprungit 5km på relativt plant underlag på 41min. Tycker jag var en bra tid :) syrran följde inte med för hon börjar bli sjuk..

Annars följde jag med syrran hem till henne för en tjejkväll, utan socker förstås.

Stallet klart. Nästan ingen batteri kvar i mobilen dock.. Suguppdatering. Snart får jag ny mobil däremot. En samsung galaxy. Ledsnat på iPhone.

// Ida

Äntligen lite jävla medvind. -0,5 kilo. Alltså hitils gått ner 16 kilo! Har ju helt lagt om matvanorna sedan jag åt kalorisnålt så därför jag legat stilla. Nu är kroppen back on track igen. Nu ere bara så springa av sig resten. 

Idag är det stallet som står på schemat. Håller på att byta massa strö i alla boxarna. Från halm till spånpellets. Tungt jobb och axeln la av igår pga det. Men nya tag idag. Ska försöka hinna med att intervallspringa 5 km också. Sedan får vi se vad som händer.. känns som om jag måste göra så mkt som möjligt idag för imorgon kommer jag antagligen ligga och snyfta hela dagen. Urk, jag vill inte.. vill bara sova mig genom det. 

Ne, stallet var det ja. Ingen rast, ingen ro. 

// Ida