Vi fick upp såret!! Tog bara fyra pers, en longerlina, ett kedjegrimskaft och en foderhink för att klara av det :P Jag stod och höll i honom i fram, pappa stod med foderhinken med corn cross, syrran stod bakom med longerlinan lindad runt bakbenet för att han inte skulle kunna sparka mamma, som stod och försökte köra upp fingrarna i såren (med handskar och jodopax förstås). Sedan longerade vi honom igen ca 5 minuter och när vi lämnade honom droppade det ordentligt så håller tummarna för att han ska må bättre imorgon. 

// Ida

Går riktigt trögt nu känner jag. Efter kastreringen av mina båda hingstar har det varit väldigt mkt pass på dem. Har varit tvugen att longera den ena tre gånger om dagen i flera dagar nu eftersom han varit så svullen så sårvätskan har inte kunnat komma ut. Och det har knappt hjälpt. Veterinärens inrådan i såna fall är att man ska peta hål på såret för att det ska komma ut och lufta ordentligt. Good luck med 400 kg egen vilja som fortfarande har enorma mängder testosteron i blodet. Nej, det går inte på honom. Ikväll när jag var ute och nattade så hade han feber på 39.9 Great. Ringde in till ultuna för att rådfråga dem. Har ju nämligen veterinären som ska komma ut imorgon kl 10 så jag vill ju helst inte ta ut distriktarn i och med att mitt förtroende för distriktsveterinärer är lika med noll. De är svindyra och sällan gör de något bra jobb. Tycker jag ivf, kan ju vara olika på olika ställen givetvis. Anyway så sa ultuna-veterinären att hon inte trodde det spelade så stor roll om vi väntar till imorgon då veterinären redan ska komma, eftersom hästen i fråga verkar vara så pigg. Men att vi ska hålla ett öga på honom under natten ifall det skulle bli värre. Så blir vakennatt inatt. Får gå ut flera gånger och tempa och kolla så han mår bra.

Nämnde jag att jag skulle vela att NÅGONTING gick bra just nu??!?!?!?!

Två första bilderna är från kastreringen och den andra är från allt som behövs för att behandla dem efter kastreringen.. 

Imorgon blir det en heldag i stallet ivf. Tre hästar ska rutinkollas tänderna på och en ska dras ut vargtänder på. Och så ska "S" kollas i och med svullnaden efter kastreringen dådå.. 

Med tanke på att han typ aldrig blivit longerad innan i helgen så har det gått undan att lära honom!! Och han är så imponerande smart och lättlärd. Synd att vi absolut aldrig kommer överrens, han och jag. Har haft honom sedan han föddes och vi har liksom aldrig klickat. 

Idag har vi varit i Gävle och jobbat. Märkligt ibland hur jäkla utstirrad man kan bli på byggen ibland som tjej. Ja, jag må se och verka smått förvirrad men det är inte för att jag är tjej utan det är för att jag är en smått förvirrande person. Och det betyder inte att jag inte har full koll det betyder bara att jag är en extrem kontrollfreak när jag är på jobb så jag vill gärna dubbel och trippelkolla och gå och muttra för mig själv om hur och var vi ska jobba. 

Ivf idag så var det ett lite mer annorlunda jobb än vanligt. Det fanns inga aktuella ventritningar i och med ombygge så jag har fått springa och rita på en ritning förhand. Rita ut alla kanaler, spjäll, don etc. Ett väldigt tålamodskrävande jobb. Och de som känner mig vet att jag saknar all form av tålamod. Man får gå på plats och försöka reda ut vart allt går, vart allt är anslutet och hur det är planerat och ritat. Var ivf ganska lätt så det för det mesta inte fanns något undertak. Men sedan började de borra bort gipsväggar så blev väldigt svårt att vistas i samma rum som de höll på för tillfället eftersom det blev svårt att andas och killade ordentligt i halsen. Vilket fördröjde arbetet en del. 

Och så några bilder från i söndagsmorse när jag var ut och släppte ut pållarna :) jag älskar att bo på landet. Så vackert och tyst och lugnt. Älskart. Och ja, sista bilden. Det är våran väg som vi kör bil på. Alla brukar strunta i att svänga in på den vägen eftersom det inte ser ut som om den leder till något.. ack så fel de har :P

Och så en sista bild från min löparrunda i förra veckan.. har lagt av mig lite senaste veckan. Blivit för mkt ett tag nu. Men ska börja igen. 

Nu ska jag väl försöka sova lite innan det är dags att ge sig ut och kolla hästen.. uuuuuurrrrrrrkkkkk!!

// Ida

Livet går vidare.. men det är fortfarande lika jobbigt i själen. Finns inte så mkt att säga om idag. Stallet har gjorts men inte så mkt mer än det. Hade första sovmorgonen på länge imorse. Imorgon har jag utsläpp av diverse hästar. Varit en helt okej dag.. om man jämför med resterande dagar denna vecka menar jag. Men ligger ständigt en sorg över mig och ständig klump i halsen och två ton på axlarna. 

Plöjt genom vetenskapens värld, uppdrag granskning och ett par dokumentärer. Även städat sovrummet och mitt badrum och påbörjat vardagsrummet. 

Tyler Farr har släppt nytt album och egentligen tyckte jag inte om albumet sådär jättemkt, hade förväntat mig mer. Men den här låten fastnade jag för så enormt mkt.. påminner om känslan jag har efter F nu och allt. Storbölade första gången jag hörde den, kunde inte ens lyssna klart på den liksom..

// Ida

Bara känner vilken jävla katastrof mitt liv är just nu. Jag orkar inte längre.. jag gör verkligen inte det. De dagarna jag inte bloggar är de dagarna jag mår så psykiskt dåligt att jag inte har lust att beklaga mig över internet nå mer. Är så mycket just nu. Så mkt beslut och problem och så klart ska jag lösa allt och inget. Har kommit till en punkt där folk pratar med mig men jag lyssnar liksom inte. Det åker in genom ena örat och ut genom det andra. Jag blir blockerad, kan inte ta in mer motgångar - hur små de än må vara. 

Sedan bråk med mamma och syrran idag. Syrran hade gjort hela stallet, longerat "R" som är nykastrerad och måste röra på sig dagligen samt hjälpt till med hästarna vid nattning, undersökning etc. Och när vi ska ge "S" metacam så gör mamma och syrran det. De blir osams och istället för att stå bredvid och kolla så går jag in och ber om att få ta över. Syrran blir arg eftersom hon tror att jag tror att hon inte klarar av det. Vilket inte alls stämmer, det var bara det att jag ville avbryta det grälet som var påväg att hända. Så syrran drar hem till sig. Arg som ett bi. Morsan blir förbanna på "S" istället, som är VÄLDIGT tjaffsig. Slutar med att hon kör in sprutan i munnen på honom och uppenbarligen på fel ställe för han bitar i den så den spricket (= skaderisk). Jag blir arg på henne för att hon är så jävla oförsiktig och otålig. Det finns en tid för när man kanske behöver ta lite hårdare grepp om "S", han är en väldigt speciell häst, men det finns också tillfällen där man ska backa av och låta honom hållas tills han ger sig. Annars blir det bara värre. Detta var ett sådant tillfälle. Tror hon på allvar det kommer bli lättare imorgon när han ska få en spruta igen? Ivf blir mamma arg på mig, som jämt när jag kritiserar hennes sätt att hantera situationer. 

När jag kommer in slänger jag på en gång iväg ett sms till syrran där jag ber om ursäkt och talar om att jag uppskattat all hennes hjälp senaste tiden. Varpå hon fortsätter och säger att hon inte kommer hjälpa till mer, att jag får henne att känna sig en cm hög i stallet när jag gör sådär och att hon inte orkar med mamma längre. Och jag fortsätter och ber om ursäkt, peppar och försöker verkligen få henne att förstå att jag uppskattar det hon gör, att jag gjorde fel val som inte tog av mamma sprutan istället, att jag ska försöka jobba mer på att jag uppenbarligen får henne att känna så.. men ingenting funkar. Hon bara maler och maler och maler. Jag försöker ju liksom här!! Jag bara orkar inte längre. Jag vantrivs så in i bäng i stallet just nu eftersom mamma ser problem i precis allting och ingenting fungerar och aaa.. allt ska lösas. Hon frågar mig vad jag tycker och tänker om saker och ting och när jag väl sagt vad jag tycker så gör hon helt annorlunda - för vi delar inte åsikt och då genast blir det hennes val som gäller. Och då ska ni veta att fyra av hästarna är 100% mina. 4 utav 7 hästar. Sedan äger jag 50% på "S" och 30% på "M". Bara någon gång skulle väl jag kunna fatta ett beslut?? Om det blir fel.. ja, då blir det fel. Då får jag lära mig stå för konsikvenserna också. Men jag måste lära mig att kunna fatta beslut när det gäller mina hästar utan att hon ska vara där och peta. 

Jag vill bara stänga av allt. Men det går inte. Har så mkt diciplin på mig själv 24/7 just nu. Jag brände ju ut mig redan i grundskolan. Pga massa olika anledningar. En dålig skola med dåliga lärare, men framförallt mobbing. Det har gjort att jag inte fungerar helt som alla andra. Jag kan jobba intensivt och stressigt i kortare perioder om det krävs av mig. Men sen dör jag typ.. jag blir så trött. Och just nu är det så mkt på jobbet, måste upp så tidigt 7 dagar i veckan och mkt att stressa över och allting. Så där måste jag ha en jävla diciplin på mig själv. Plus diciplin i stallet. Plus motionen och ätandet. Och framförallt - det fejkade smilet jag måste ha varje jävla dag inför medarbetare, chefer och kunder. Jag bara känner hur allt drar ner mig just nu. Det tär så mkt på mig att när dagen är slut orkar jag ingenting längre. Inte ens gräla på mamma - och då är det allvarligt kan jag säga.. Jag vill bara släppa allt för ett tag. Men det kan jag ju inte heller. 

Finns en sak som jag ser fram emot dock. Starta eget. Det är verkligen något jag vill göra. Och lära mig via farsgubben. Även om det bidrar till stressen också. Vi har fått låna lite till startkapitalet och så.. och aaa. Klart det är stressande liksom att tänka på att vi är tre i en familj på fyra som blir beroende av samma inkomst. Samtidigt kan det ju gå bra och då blir det ju skoj. Känns som om man kan få mer för att jobba mer om man har eget liksom. Man får en helt annan morot. Och jag behöver ivf en morot i fram och en piska i bak för att ta mig genom tuffa perioder, som nu. 

// Ida

Dagens jobb med syrran. Över, under eller igenom. Bara å välja. Nyss kröp hon uppepå den övre kanalen mellan kanalen och taket. Jag som storesyster tar istället för att hjälpa henne fram kameran för att föreviga ögonblicket :)

// Ida