Hatar att ha folk över these days. Känns som en konstant reminder att jag inte har F bredvid mig i ögonblick som de här. Önskar inget hellre än att ha honom där. Jag vet ju att även om han är väldigt olik min familj så skulle de komma bra överrens. Till slut ivf.. mina föräldrar har ju uttryckt åsikter nu i efterhand om att han kanske inte var något att ha ivf. Han är ju en storstadsgrabb och vad ska jag med en sån till. Har bara sån lust att säg "allt.. vara lycklig med". Han må vara från storstan men han var, är, en väldigt arbetsman man som jag tror skulle platsa i mitt liv perfekt om han bara gav oss chansen. Även om det bara var som en jäkligt bra vän.

Har börjat känna sån ilska över honom. Jag vet att mkt av det är mitt fel.. okej, nästan allt. Men han gick sin väg. Så mkt betydde hans ord liksom. Han gick bara. Hade inte ens ryggrad nog att skälla på mig eller kräva en ursäkt. Ingenting. Det gör mig så förbannad. Att han kastar bort det vi hade utan att ens se sig om. Önskar jag kunde ruska om honom ordentligt, få honom att förstå. Se till att han lyssnar på mig och inte bara är envisa F liksom. Visa honom vilken jävla underbar kompis jag kan vara om han bara ger mig chansen. Jag blir bara så arg för jag tror det här bara handlar om att han är envis och fick bättre erbjudanden från andra håll. Men vänskap handlar inte om att lämna någon när någon gör ett misstag, när det visar sig att den andra inte var så perfekt som det verkade, när det mörka kommer fram. Det är då man ska visa att man verkligen är där för varandra och att vänskapen finns. Klart han får vara arg, han får till och med säga att "just nu klarar jag inte av att prata med dig, ge mig tid". Men att bara vända mig ryggen för att jag gjorde fel.  Är inte det viktiga att jag erkände mig skyldig och bevisat att jag växt som person?

Jag bryr mig så mkt om honom att jag var beredd att offra allt för att göra det enda rätta - vara ärlig mot honom. Och jag skulle göra det tio gånger om om jag fick chansen. Och han kan inte ens ge mig en chans att förklara eller be om ursäkt.. lyssna på vad jag har att säga. Ställa fråger. Vad fan som.. han bara gick. Jag trodde han var bättre än så och jag är djupt besviken på att han inte levde upp till det. Samtidigt som jag vet och förstår hur han fungerar. Han är sårad, han är rädd för att släppa in mig igen ifall jag skulle såra honom igen. Han är rädd att bli besviken om jag inte lever upp till förväntingarna. Jag är också rädd. Jag är också sjukt rädd. Och även om jag är arg och sårad jag med så är det bättre att ge någon en andra chans, att försöka, än att tio år senare undra vad som hade hänt om man gjort det.

Jag är inte perfekt. Jag har en mörk bakgrund som är allt annat än underbar. Det har påverkat mig. Det har gjort hål i mig, skurit mig så djupt att jag inte ens kan beskriva den smärtan det har orsakat mig genom åren. Och tyvärr har det gjort att jag har svårt att lita på andra människor. F var den första på väldigt länge som jag släppte in och faktiskt litade på. Och han har fått mig att växa mer än någon annan har gjort. Han har fått mig att vela mer med mitt liv. Jag är en bättre person sedan jag träffade honom och det finns INGET som kan ta bort det. Oavsett ilska. Oavsett hur besviken jag är. Om han skulle knäppa med fingrarna skulle jag komma krypande tillbaka på ingen tid alls och be om förlåtelse. Och inte för att jag inte har någo ryggrad, utan för att livet är för kort för att grubbla och vara arg på människor. Livet är för kort för att inte ge människor en andra chans. Livet är för kort för att inte älska de som älskar en själv. Livet är för kort.

// Ida

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Känner mig lite allmänt less på den här bloggen eftersom jag vill inrikta mig lite mindre på att skriva om F nu. Inte för att jag känner mindre. Eller mår bättre, för det gör jag verkligen inte.. utan för att jag inte har något mer att tillägga. Har ...

Bilder från förra helgen som jag tog av hästarna och gården :) // Ida ...

Sååå trött. Upp kl fem för att kunna vara i stockholm och jobba vid sju. Ska bara flytta på en fläkt och peka vad de andra ska installera och vart. Sedan drar vi vidare till Borlänge. Och hoppas som fan att vi slipper sova där inatt och att jobbet gå...

Storkok denna söndag med. Kyckling a la jakob med fullkornspasta. Gjord på lättprodukter. Överdrivet gott? Ne. Men helt ok. Även köpt fisk som jag ska variera med i veckan. Känner mig matt i kroppen och beror väl främst på fullkorn som är det enda ja...

Officiell invägning på fredag morgonen. -0,5 kilo från min tidigare lägsta registrerade vikt. Har ju som sagt inte vägt mig så mkt senaste tiden. Morsan sa dock att hon tyckte det lät konstigt, för hon tyckte det såg ut som om jag hade gått ner mer. ...